Hoppa till sidans innehåll
 
Sök
Logga in
18931 True
    Huvudsponsor
    22545 True
      Huvudsponsor
      22014 False
        Huvudsponsor
        8167 False
          Huvudsponsor
          5982 False
            Huvudsponsor

            SverigeCupen - inte det viktigaste

            2018-11-04 11:53

            Det kan vara det allra största, finaste och häftigaste att bli uttagen till, men en önskad handbollskarriär behöver inte vara över även om man inte blir uttagen.

            Bilden: Filippa Idéhn gör en high-five med Sabina Jacobsen under en landskamp. Foto: Bildbyrån.

             

            Är karriären körd för att du inte kom med till SverigeCupen?

            Fråga OS-silvermedaljören, landslagskaptenen och den flerfaldige Bundesligamästaren Niclas Ekberg, 29.

            Och du får samma svar av EM-bronsmedaljören och Frankrike-proffset Filippa Idéhn, 28.

             - Nej! Ha tålamod. Ta det i er egen takt!

             

            SverigeCupen kan vara det allra största, finaste och häftigaste man kan bli uttagen till.

            Det vet Filippa Idéhn.

             - Min mamma har sagt till mig att: “Den gången du blivit gladast under din handbollskarriär, det var när du kom med i Smålands lag till SverigeCupen”, berättar Filippa, och skrattar:

            - Tydligen blev jag gladare över den uttagningen än när jag kom med i A-landslaget för första gången.

            Men sen bromsade karriären upp.

            Det blev inga efterföljande Riksläger för Filippa.

            - Om jag var besviken? Jag tror inte det. Jag hade precis blivit målvakt och hade nog ingen större koll på det här med riksläger.

            - Vi hade en tränare när jag var 14 år gammal. Hon sa till oss: “Om ni överväger att sluta med handbollen, så kom ihåg en sak. De spelare som är bäst nu, är inte de som kommer vara bäst senare.” Det är ju värsta klyschan, men det stämmer ju.

            - En tjej från vårt Smålandslag var med i riks 1, 2 och 3, men sen slutade hon. Hon tyckte inte det kul längre. I dag spelar jag i Frankrike, jag spelar i landslaget, men det var hon var stjärnan då. Jag var sämre.

            När du ser på karriären i backspegeln, vad skulle du tipsa dig själv om som tonåring?

             - Det viktiga är att man inte behöver få panik om man inte kommer in på Katrinelund riksgymnasium. Ta det i er egen takt. Jag var inte redo att flytta hemifrån som 16-åring. Men hade jag sökt Katrinelund i Göteborg och kommit in, så hade jag säkert flyttat. Och då går man kanske till Sävehof efteråt, många av 90-orna gjorde det. Men då är det samtidigt svårt att slå sig in i ett så bra lag elitserielag.

            - Jag är glad över att jag tog den vägen jag gjorde. När jag debuterade i elitserien så var det i ett bottenlag, Spårvägen. Vi vann väl tre matcher den säsongen, men jag fick verkligen spela.

            - Jag hade aldrig kunnat spela i Sävehof då, jag behövde tre år för att utvecklas och jag hade inte varit där i dag om det inte vore för  Spårvägen. Man måste få spela när man är ung.

             

            För landslagets lagkapten och Kiel-proffset Niclas Ekbergs del var det nära att ta slut innan karriären ens hade börjar på allvar.

            SverigeCupen var inte ens nära, och andra smällar tog ännu mer.

            - Det var inte långt ifrån att jag slutade med handbollen, säger Ekberg.

            - SverigeCupen var väl lite av en utopi för mig, men det var hårt att inte ens komma med i Skånelaget. Att inte ens få ta det steget.

            För Niclas Ekberg, likt tusentals tjejer och killar varje dag, månad och varje år, handlade “bakslagen” om den sena fysiska utveckling.

            - Jag var liten till växten ganska länge och det är en känslig ålder, tonåren. Man tar stryk när det inte går som man vill, säger Ekberg.

            Niklas lutade sig mot sin andra sport för att hitta energi och självförtroende.

            - Jag var rätt duktig i fotboll också, och det var lättare att bearbeta allt med fotbollen vid sidan av. Det är verkligen att föredra, att ha en annan sport. Men nu satsar man ofta i yngre åldrar.

            När började du växa då?

             - Jag gick nog i åttonde eller nionde klass. Och det är rätt roligt, många av de grejerna jag tränade hårt på för att hänga med som liten, de fick jag nytta av ännu mer när jag växte ikapp. Jag fick mycket gratis för att jag tränat upp andra kvaliteter.

            Niclas Ekberg gjorde sitt första framträdande i U-landslaget som 18-åring.

            I dag är han en världsstjärna, OS-silvermedaljör och flerfaldig Bundesliga-mästare.

            Vad är ditt tips till unga spelare som inte blir uttagna till SverigeCupen, eller stöter på andra motgångar i tonåren?

            - Ge inte upp. Jag hoppas att jag är exempel på att inte ge upp. Det går upp och ner, man har motgångar med det brukar jämna ut sig. Dra inte för stora växlar av att inte vara med i ett regionslag, det finns inget som säger att du inte kan lyckas ändå, säger Ekberg.

            - Det är klart, man vill väldigt gärna lyckas direkt. Man vill helst få allt dit man själv vill när man väl försöker, sån är människan. Men så är det inte, och man måste försöka tänka på att inte hela tiden jämföra sig. Alla har sina olika för och nackdelar.

            - Kanske är man liten till växten som jag var, och tränar upp andra saker som man kommer ha nytta av senare i karriären, avslutar Niclas.

             

            Se SverigeCupen på plats i Nyköpings Arenor Rosvalla >> eller streama alla matcher live och/eller som repriser på www.svenskhandboll.se/play >>

            Uppdaterad: 2018-11-05 13:55
            Skribent: Mathias Lühr

            Fler nyheter

             
            Svenska Handbollförbundet
            Box 11016
            100 61 Stockholm
            Telefon: 086996000