Hem / Regelböcker / Förändringar i minihandbollens regelverk

Förändringar i minihandbollens regelverk

Bakgrund till förändrade regler

Svenska Handbollförbundet har följt utvecklingen av handbollen framförallt i våra nordiska grannländer, Danmark och Norge. Där arbetar de aktivt för att utveckla spelsätten inom barnhandbollen för att få mer aktiva spelare under varje match. I en undersökning, gjord av Danska Handbollförbundet, kan vi utläsa följande utifrån de traditionella spelsätt som vi fram till idag har haft som rekommendation inom minihandbollen:

 

Åldersgrupp

Spelform

Skott mot mål per spelare

Målsnitt per spelare

1v1-situationer

(I snitt per match)

U7

Minihandboll

1,1

0,4

0,6

U8

Minihandboll

2,0

2,2

0,7

U9

Minihandboll

1,5

1,1

0,9

 (Observera att en språklig översättning är gjord utifrån originaltabell/undersökningen.)

 

Tabellen visar undersökningen som är baserad på observationer gjorda under fyra olika matcher. Två U7-matcher med totalt 25 spelare. En U8-match med totalt 11 spelare och en U9-match med totalt 14 spelare. Undersökningen i sin helhet gjordes i åldersspannet 7-13 år, där totalt 13 matcher med 176 spelare observerades.

 

Utifrån detta kan vi alltså utläsa att de faktiska spelgivande situationerna (skott och genombrott) för en spelare under en match är väldigt få. Detta trots ett lågt antal spelare vid varje match. Utöver ovan statistik fördes även statistik över bollkontakt/-beröring, dribblingar, regelfel och frikast. Från dessa observationer kom Danska Handbollförbundet fram till att en förändring behövde göras för att öka attraktionen av matchspelet för spelarna.

 

 

SHF och barnhandboll

Svenska Handbollförbundet förespråkar en barnhandboll som präglas av ett spel som är anpassat för barnens individuella och fysiska förutsättningar. Leken i barnhandboll ska skilja sig från den vuxna delen av spelet och det bör finnas en naturlig utveckling i förhållande till utmaningar, svårighetsgrad, komplexitet etcetera. Spelet vi erbjuder barnen måste ge ett stort engagemang och inte minst bollkontakt. De former av matchspel vi erbjuder är därför helt avgörande.

 

Innehållet och matchaktiviteten i handboll för barn 6–11 år ska vara i stort sett densamma i hela Sverige. Av olika skäl, exempelvis hänsyn till geografiska avstånd och tillgång till hall, kan ändå vissa justeringar göras av de enskilda distrikten.

 

Barnhandboll ska: 

-      ge goda upplevelser för de spelare som deltar.

-      ge utveckling av alla spelets faser så som genombrott, skott och rörelse.

-      syfta till att hålla bollen i spel utan onödiga avbrott.

-      genomföras av färre spelare vid varje matchtillfälle för att ge varje spelare mer speltid. Mer speltid ger större glädje.

-      ha ett mindre taktiskt fokus så som spel och försvarsuppställningar.

-      ge en naturlig progression där spelformen följer spelarnas individuella utveckling.

 

 

Därför väljer vi att införa följande regelförändringar inom minihandbollen:

 

1. Tre-sekunders regeln – används inte

Varför: Barn i denna ålder behöver mer tid för att upptäcka medspelare och ta beslut. Perceptionen är inte tillräckligt utvecklad. (För ordinarie regelverk, se regelboken 7:2)

 

2. Dubbelstuds och stegfel beivras genom att gå tillbaka till startplatsen och behålla bollen. Starta med ett frikast för den som gjorde fel.

Varför: Du gör det lättare för spelaren att lära sig handboll, och spelarna tillåts att göra fel. För att sedan kunna prova igen och på så sätt få lyckas, vilken i sin tur leder till en mer positiv upplevelse. (För ordinarie regelverk, se regelboken 7:3, 7:4, 7:7)

 

 

3. Farligt spel beivras med personlig utvisning i två anfall. Laget får sätta in en annan spelare och blir inte drabbat. Matchledare förklarar för spelaren vad hen gjorde för fel.

Varför: Farligt spel ska beivras. Eftersom spelaren måste kliva av planen finns det utrymme för ledarna att på ett pedagogiskt sätt förändra spelarens beteende. (För ordinarie regelverk, se regelboken kap:8 och 16)

 

 

4. Avkast och hörnkast (=inkast från hörnet) ersätts av Målvaktskast.

Varför: Det ger ett snabbare och mer flytande spel. Vilket i sin tur leder till högre bollkontaktsgrad för varje spelare.
 (För ordinarie regelverk, se regelboken kap:10, 11 & 12)

 

5. Vid Målvaktskast ska icke bollförande lag springa hem till egen målgårdslinje. Laget får ej gå upp i offensivt försvar förrän då det bollförande laget har genomfört två passningarna (utkastet inräknat), eller då bollen kommit över på offensiv planhalva.

Varför: Anfallande målvakt får tid på sig att passa ut bollen. Försvararna lär sig att springa hem direkt vid avslut. Det kommer att sitta i ryggmärgen på försvararna när de blir vuxna. På samma sätt som vi lär spelarna att springa på kontring så fort skottet anfallande lag skjuter. (För ordinarie regelverk, se regelboken 10:1)



6. Inga omfamningar (=låsningar) eller knuffar tillåts.

Varför: I försvaret vill vi att spelarna ska träna på fotarbete och att placera sig rätt samt att erövra bollen. Spelarnas perceptionsförmåga är för dåligt utvecklad i denna ålder för att spela anfallsspel mot fullkontaktförsvar. (För ordinarie regelverk, se regelboken kap:8)


 

Här kan du ladda ned denna text som en printvänlig pdf-fil.