Hem / Medicinska råd

Medicinska råd

Här hittar du som är ledare inom svensk handboll information du bör vara insatt i rörande ett antal viktiga medicinska frågor.

Hjärtscreening
Järnbrist hos kvinliga idrottare
Luftvägsinfektioner och fysisk aktivitet
Hjärnskakning

 

Hjärtscreening

Rekommendationer gällande undersökning av eventuella hjärtproblem hos spelare:

Kardiopulmonell screening av svenska handbollspelare

Frågeformulär för kardiovaskulär screening

 

Tillbaka till toppen av sidan

 

Järnbrist hos kvinnliga idrottare

Av Susanne Hansson, Henrik Eriksson och Kenneth Jacobsson för Svenska Handbollförbundet

Järnbrist hos idrottskvinnor är relativt vanligt. Blodvärdet (Hb) har en klar relation till fysiska arbetskapaciteten (VO2max). Den vanligaste orsake till blodbrist hos kvinnor är förlust via menstruationsblödning i kombination med otillräckligt intag/upptag av järn. Den viktigaste järninnehållande födan är kött. Vissa livsmedel som tex kaffe, te och mjölkprodukter hämmar järnupptaget. C-vitamin ökar järnupptaget. Blodvärdet bör ligga över 120g/l, dock kan man ha ändå ha järnbrist. Vi rekommenderar därför att samtliga elitspelare undersöks enligt följande:

Provtagning vid första tillfället:
*Hb (> 120g/l)
*S-Ferritin (< 16ug/l = järnbrist)

Behandling:
Valfritt järnpreparat tex Niferex, Duroferon. 
Minst 100 mg/dygn.
Minst 3 månaders behandling, för att fylla upp järndepåer.
Därefter kan järntillskott under menstruationsperioden övervägas.
Se över kosten.

Uppföljning:
Hb och S-Ferritin.
Hb kontroll årligen.
Vid utebliven förbättring bör utredning göras.

 

Tillbaka till toppen av sidan 

 

Luftvägsinfektioner och fysisk aktivitet

Av Susanne Hansson, Henrik Eriksson och Kenneth Jacobsson för Svenska Handbollförbundet

Risken för skadliga effekter av fysisk aktivitet i anslutning till luftvägsinfektioner är dels individrelaterad dels beroende på vilken infektion det rör sig om. Vid infektion är den fysiska prestationsförmågan nedsatt och koordinationsförmågan försämrad. Att utsätta sig för fysisk aktivitet vid pågående luftvägsinfektion ökar risken att drabbas av hjärtmuskelinflammation. Du bör inte heller vara i hallen eftersom du själv kan vara smittbärare och smitta dina lagkamrater.

Förebygg infektioner genom

- God hygien! Handtvätt speciellt viktig i förkylningstider.
- Egen vattenflaska.
- Egen handduk.
- God sömn.

 

Sjukdom - praktiska råd

Feber och/eller allmän sjukdomskänsla:
Avstå från fysisk aktivitet vid nedanstående symtom:

- Feber.
- Allmän sjukdomskänsla, huvudvärk, muskelvärk, muskelömhet och diffus ledsmärta.
- Halsont.

Symtomutvecklingen får avgöra vilans längd. Som allmän regel bör gälla att idrottsutövaren har en feberfri/symtomfri dag innan träningen återupptags.


Körtelfeber:
- Oftast långvarig vila. Återgång till handboll kräver ofta lab-prover på grund av risken för blödningar i inre organ vid kontaktidrott. Kontakta din läkare.

 

Tillbaka till toppen av sidan 

 

Hjärnskakning

Hjärnskakning inom handboll

 

Inledning och definition

Hjärnskakningar inom handbollen är relativt vanligt. Inom studien “The SWEedish CONcussion study in elite handball” (SWECON) rapporterade 39 % (n= 92) av 234 tillfrågade spelare i Handbollsligan och SHE att de drabbats av en handbollsrelaterad huvudskada. Av dessa rapporterade dessutom 62 % att de hade haft mer än en huvudskada. Denna tvärsnittsstudie är en del av AIM Control och genomfördes säsongen 2019/2020 i samverkan mellan Svenska Handbollförbundet, SEH och idrottsmedicinska forskare* vid Linköpings universitet.

 

Det kan ibland vara svårt att från fall till fall avgöra huruvida en spelare har drabbats av en idrottsrelaterad hjärnskakning eller inte. Det är en klinisk bedömning beroende på skademekanism och kliniska symtom hos den drabbade spelaren. Traditionellt definieras en idrottsrelaterad hjärnskakning som: biomekaniskt våld som via en komplex patofysiologisk process påverkar hjärnan. Detta via direkt eller indirekt våld [1].

 

Begreppet “hjärnskakning” har inom vården ersatts av “traumatisk hjärnskada” och därefter gradering i svår eller mild. Eftersom hjärnskakning och traumatisk hjärnskada definieras olika inom vården och inom idrotten har man infört termen Sport Related Concussion (SRC).

Efter en konferens i Berlin 2016, med gruppen Hjärnskakningar Inom Idrotten (Concussions in Sport Group (CISG)), enades man om att definitionen för SRC innehåller följande fyra kriterier [2]:

 

  1. Direkt eller indirekt våld mot kroppen där kraften överförs till huvudet.
  2. Snabbt (sekunder till minuter) eller sent (minuter till timmar) påkomna symtom som oftast är spontant övergående. 
  3. Normal radiologisk undersökning t.ex. CT eller MR vilket reflekterar en funktionell snarare än strukturell påverkan på hjärnan.
  4. Med eller utan medvetandeförlust samt stegvis förbättring av symtom.

 

Symtom

Symtomen vid en SRC varierar ofta mellan olika drabbade idrottare. Även skademekanism varierar med direkt trauma mot huvudet och indirekt rotationsvåld. Spelare som tidigare har drabbats av SRC får oftare symtom även vid mindre trauma. Omhändertagandet och rehabiliteringen är dock samma. 

 

Typiska symtom som idrottaren uppger:

  • Huvudvärk eller tryckkänsla
  • Illamående och/eller kräkningar
  • Balansproblem
  • Ljud och ljuskänslighet
  • Trötthet
  • Konfusion (förvirrad)

 

* Styrgrupp AIM Control - SWECON: Kajsa Johansson, docent i Fysioterapi vid Institutionen för Hälsa, medicin och vård vid Linköpings universitet samt Jennie Classon, masterexamen i fysioterapi och leg. fysioterapeut, Ortho Center i Göteborg.

 

Typiska symtom som kan observeras:

  • Minnesförlust från tiden före eller i samband med traumat.
  • Upplevs förvirrad eller omtöcknad.
  • Nedsatt orientering. Vet ej vart personen befinner sig, vilken dag det är, vilka man möter, vad det står i matchen mm.
  • Nedsatt balans, rör sig ostadigt.
  • Ger långsamma svar på frågor.
  • Medvetandeförlust i samband med traumat, även kortvarig.
  • Beteende och personlighetsförändringar.
  • Mindre symptom såsom synbortfall, ringningar i örat kan skönjas.

 

Viktiga saker att observera

Vid skador med trauma mot huvudet bör den som bedömer den skadade spelaren i första hand betänka allvarligare skador t. ex. skada på nacken. Omhändertagandet bör därför alltid ske enligt ABCDE vid medvetslöshet eller tecken till allvarligare trauma.

 

Vid SRC där spelaren bedöms allmänpåverkad eller har tilltagande symtom efter traumat bör man kontakta sjukvården för bedömning. Det är även viktigt att en spelare, där man misstänker SRC, tas bort från spel omgående och inte fullföljer match eller träning.

 

Skattning av symtom

Nationellt och internationellt rekommenderas att besvären vid SRC skattas enligt ett standardiserat formulär, SCAT5. Detta dokument har tagits fram av ovan nämnda CISG för skattning av hjärnskakningssymptom. För spelare under 13 år rekommenderas protokollet Child SCAT5.

 

SCAT 5 består av två separata delar. Del 1 används i direkt samband med traumat för att utvärdera symtom och upptäcka eventuella alarmsymtom som föranleder akutsjukvård. Del 2 används för att utvärdera de symtom som är relaterade till SRC och för att följa den kliniska progressen hos spelare som återhämtar sig efter SRC. (Länk till SCAT5 finns under “Slutord”)

 

Återgång till handboll/hjärntrappan

Återgång till idrott bör göras på ett standardiserat och strukturellt sätt för att minska riskerna för långdragna komplikationer relaterat till traumat [3].

 

Initialt gäller total hjärnvila så länge spelaren har symtom relaterade till hjärnskakningen. När spelaren har varit symtomfri >24h kan fysisk aktivitet återupptas. Vid kvarstående lättare symtom efter 24h kan vidare rehabilitering enligt steg 2 göras i samråd med ansvariga inom medicinska teamen. I Sverige används hjärntrappan för strukturerad återgång. Det är en stegvis rehabiliteringsmetod med tydligt avgränsat förlopp. Trappan inleds med hjärnvila på steg 1 och avslutas med återgång till match på steg 6. Mellan varje steg bör det gå minst 24h. Om spelaren får symtom under något steg i hjärntrappan ska aktiviteten avbrytas med total hjärnvila tills symtomfrihet har uppnåtts 24h. Därefter återupptas hjärntrappan vid föregående symtomfria steg. Om rehabiliteringen enligt hjärntrappan behöver avbrytas flera gånger bör en ny medicinsk bedömning göras. 

 

Hjärntrappan [3] (fritt modifierat av medicinska kommittén, Svenska Handbollförbundet):

 

Steg 1 Hjärnvila

Ingen aktivitet. Total hjärnvila.

Initialt ska idrottaren vila helt från både fysisk och psykisk anspänning – »hjärnvila«. Detta begrepp betonar vikten av minskad stress på hjärnan, en stress som uppkommer vid såväl psykisk som fysisk belastning. Hjärnvilan pågår minst ett dygn fram till dess att alla symtom har försvunnit eller att medicinska teamet godkänner vidaregång i rehabiliteringskedjan.     Följaktligen innebär detta att man ska avstå från exempelvis TV-tittande, datorarbete, telefon, läxläsning och liknande hjärnpåfrestningar.

I steg 1 ska all fysisk aktivitet som ger en pulsstegring undvikas. Lugna promenader är dock tillåtna.

Steg 2 Lätt aerob träning

Sådan träning påbörjas när idrottaren varit besvärsfri i 24 timmar. Det är lämpligt att använda tex en motionscykel, som ger en bra överblick av träningens intensitet, då belastningen lätt kan beräknas och justeras. Träning 30–60 minuter beroende på spelarens aktivitetsnivå. Lätt belastning. Ska kunna kommunicera genom hela passet, d.v.s. <12 på Borg skalan. Man bör undvika att vara i handbollshallen eller på gym med många andra människor då ofta ljud och händelser innebär en belastning. Om ej en lugn gymmiljö kan uppbringas kan steg 2 med fördel ske utomhus i form av joggingtur i lugn utomhusmiljö.      

Steg 3 Grenspecifik träning

Passet inriktas mer på teknikträning än på fysisk ansträngning och anpassas till spelarens nivå. Syftet med detta steg är att spelaren ska få komma in i de tekniska momenten i spelet, men de skall utföras helt på egen hand, d.v.s. utan kroppskontakt.

Inled med jogging 15–20 min i ganska lugn takt. Lägg in längder med sidledsarbete. Exempel på lämpliga träningsmoment är: "Känn på bollen", passningar, armen i olika lägen, knorrar m.m. allt utifrån tidigare förmåga. Deltag i målvaktsuppvärmning om möjligt.

Andra lämpliga övningar kan vara: Finter, stegisättningar åt båda håll, kullagerfint, skottfint mm i lugnt tempo och utan motstånd, bollmottagning och vändningar för M6.

För målvakter rekommendera: Utkast, utfall och teknikträning (Obs! Inga skott!).

Steg 4 Träning utan kroppskontakt

Deltag i ordinarie träning, men undvik moment med kroppskontakt där man kan riskera nytt våld mot huvudet. Låt tex den skadade spelaren bära neonväst i avvikande färg för att markera att hon/han ej är tacklingsbar. Intensifierad teknikträning t.ex. med mjuk "minihandboll" kan rekommenderas.

För målvakter innebär ordinarie träning en särskild risk. Man kan på den här nivån delta i kontrollerade uppvärmningsövningar i lugnt tempo, men bör ännu inte stå i mål i övrigt, då risken för nytt våld mot huvudet bedöms som för stor.

Från och med denna nivå kan också styrketräning gradvis introduceras.

Steg 5 Full träning

Återgång i full träning med max intensitet i alla moment. Nu även tillåtet med kroppskontakt.

Steg 6 Återgång till match

När spelaren genomfört steg 5, är fullständigt symptomfri och inte fått några symptom av full träning med laget får spelaren återgå till matchspel. Om möjligt bör detta beslut tas tillsammans med medicinsk personal. SCAT-5 rekommenderas som lämpligt verktyg för utvärdering. Vid komplexa hjärnskakningar bör det alltid ske någon form av medicinsk bedömning innan spelaren släpps tillbaka till full aktivitet.

För att lättare kunna värdera symtom kan man använda symptomdelen i SCAT 5. Resultatet blir mer säkert att analysera om spelaren har gjort testet före en eventuell huvudskada d.v.s. ett s.k. “baseline” test. Detta handläggningsschema ("Hjärntrappan") gäller vuxna och inte barn. För barn är det normalt att återhämtningstiden är längre, upp till 4 veckor. Konsensus finns att man kan använda samma regim för barn men med lite lägre tempo.

Den mesta forskningen kring SRC är gjord på vuxna. SCAT 5 kan användas från 13 års ålder. För barn mellan 5–12 år finns Child SCAT 5 som är ett liknande instrument anpassat för barn.

Kvarvarande symptom som kräver individuell anpassning och särskilt rehab program, är de vuxna som inte återgått i normal aktivitet efter 14 dagar, och de barn som inte återgått på 4 veckor.

Övrigt

Okomplicerad SRC behöver inte rutinmässigt följas upp. Vid långvariga och komplicerade fall rekommenderas i första hand kontakt med primärvården för bedömning och utredning. Det kan yttra sig i form av onormal trötthet, huvudvärk och yrsel. Efter läkarkontakt kan en eventuell remiss skrivas till neurorehabilitering för bedömning av postkommotionellt syndrom.

Många symtom efter SRC är så kallade vestibulära symtom (illamående, kräkningar, yrsel m.m). Flera forskningsstudier talar för att rehabilitering inriktat på dessa symtom kan var framgångsrikt med t.ex. ockulomotorisk träning. Det kan därför vara av värde med kontakt av speciella fysioterapeuter som specialutbildat sig inom rehabilitering av SRC. Denna träning kan med fördel inkluderas vid steg 2 av hjärntrappan.

 

 

Slutord

Hjärnskakningar betraktas idag inom idrottsrörelsen som ett mycket stort problem.

Det svåra är att hantera de individer som inte följer den normala återhämtningen. För dessa måste rehabiliteringen individanpassas utifrån symptom tillsammans med medicinsk kunnig personal. Hjärntrappan bör ej fortgå längre än 4 veckor.

Genom de regelbundna internationella konsensusmötena inom CISG och på nationell nivå inom SHF:s medicinska kommitté följs aktuell forskning och förhoppningsvis kan fler idrottare återvända till tidigare funktionsnivå genom förbättrat akut omhändertagande, optimerad handläggning och rehabilitering på ett tryggt och säkert sätt.

Kontinuerligt arbete med och uppdatering av riktlinjer vid huvudskada inom handboll, med risk för hjärnskakning som påföljd, gynnar individen samt ger tydliga ramar att följa för ledare inom idrotten.

SCAT5 Downloads — scat.ai Svensk och engelsk version som även går att fylla i direkt i webbläsaren.

 

Referenser

  1. McCrory P, Feddermann-Demont N, Dvořák J, et alWhat is the definition of sports-related concussion: a systematic reviewBritish Journal of Sports Medicine 2017;51:877-887. What is the definition of sports-related concussion: a systematic review | British Journal of Sports Medicine (bmj.com)
  2. McKeithan L, Hibshman N, Yengo-Kahn AM, Solomon GS, Zuckerman SL. Sport-Related Concussion: Evaluation, Treatment, and Future Directions. Med Sci (Basel). 2019;7(3):44. Published 2019 Mar 15. doi:10.3390/medsci7030044 Sport-Related Concussion: Evaluation, Treatment, and Future Directions (nih.gov)
  3. Tegner Y, Gustafsson B, Forssblad M, Lundgren L, Sölveborn S. Hjärnskakning och idrott – nya riktlinjer för handläggning. Läkartidningen nr 16 2007 volym 104

 

Tillbaka till toppen av sidan 

Du som är handbollsledare eller -tränare är en del av svensk handboll. Svensk handboll är vårt samlingsnamn och vår verksamhetsidé är Handboll för alla hela livet. Det betyder att vi vill skapa en tillgänglig och attraktiv sport, som engagerar och omfattar både elit- och breddverksamhet för barn, ungdomar och vuxna oavsett kulturell bakgrund, religionstillhörighet, sexuell läggning, könstillhörighet eller funktionsvariationer. Vår strävan är att ha kompetens och resurser för att möjliggöra att alla som vill ska kunna vara en del av svensk handboll. Tillsammans skapar vi en handboll för alla.

Handboll är en fysisk, tuff och ärlig sport där fair play är vårt signum. Vi visar respekt för med- och motspelare, ledare och tränare, domare och funktionärer och vår publik. Motståndare hälsar på varandra innan matchstart och respekterar varandra under match. Du som är ledare har ett stort ansvar att föregå med gott exempel.

På de här sidorna hittar du som vill bli handbollstränare information om hur du kommer igång med din utbildning. 

Du som redan är tränare/ledare hittar information som vi tycker är viktig att du känner till, exempelvis information om hur du vidareutbildar dig. Du hittar även tips på utbildningar och litteratur inom områden som skadeförebyggande träning, kost och träning för spelare med funktionsvariationer. Du hittar information om trygg idrott, information från BRIS stödlinje för ledare samt medicinska råd.

Välkommen till svensk handboll.