Hur vi ska motarbeta kränkande särbehandling

Det är Svenska Handbollförbundets bestämda uppfattning att inom svensk handboll ska det råda absolut nolltolerans beträffande alla slag av kränkande särbehandling.

För att nå det målet krävs utbildning och information.

• Vilka former av kränkningar förekommer och i vilka sammanhang?
• Har föreningen en handlingsplan mot kränkande särbehandling och kan agera utifrån denna?
• Vad gäller beträffande kränkande särbehandling?

Värdegrund och handlingsplan

Om föreningen inte har en handlingsplan mot kränkande särbehandling bör man upprätta en sådan. Innan handlingsplanen upprättas skall man inom föreningen ha en bred diskussion om föreningens värdegrund. Värdegrunden ska vara baserad på Svenska Handbollförbundets övergripande värdegrund och skall gälla för föreningens totala verksamhet. Alla, aktiva och ledare, i föreningen ska veta vad som gäller.

Svenska Handbollförbundet har producerat ett informationsmaterial som redovisar handbollens etik-moral och policy mot kränkande särbehandling. Utifrån vad som står i dokumenten bör varje förening diskutera och komma överens om hur man skall arbeta för att leva upp till idrottens etik, fair-play och hur man skall motverka alla former av kränkningar.

Det är den utsattes upplevelse och inte den eller de andras motiv som är avgörande för om det är en kränkning eller ej. Det är därför viktigt att man brett diskuterar vad som är acceptabelt och vad som inte är acceptabelt beträffande föreningsmedlemmarnas förhållningssätt mellan sig men också till motståndare, domare och publik. Föreningens värdegrund speglar föreningens varumärke.

När handlingsplanen är fastställd ska den kommuniceras med samtliga medlemmar. Värdegrunden måste tas upp och diskuteras regelbundet i olika sammanhang. Värdegrundens andemening måste i princip sitta i ryggmärgen hos samtliga medlemmar. Ledarna har ett stort ansvar för att tillse att värdegrunden efterlevs. Dels att de själva lever upp till den men också att man reagerar och agerar då någon bryter mot vad man kommit överens om.

Om någon incident skulle inträffa, gäller det att handla snabbt:

1. Om någon skulle bli utsatt och det upptäckts eller att personen själv berättar så måste man "säkra" den personen genom att ge den stöd.

2. Personen det berör får inte känna sig ifrågasatt. Personen ska inte behöva känna sig utanför. Det viktiga är att personen får berätta och att händelser och situationer de beskriver dokumenteras. Det är viktigt att personen får öppna frågor som: Vad har hänt? När började det? Beskriv händelsen och hur du upplevde det.

Det blir ett mindre "förhör" men viktigt för att kunna utröna vad som har hänt för att kunna ta nästa beslut. Om det är en mindre förseelse och inte ett brott, kan man exempelvis konfrontera de involverande med varandra och föra en dialog kring frågor om orsak och verkan samt framtid. Är det en grövre förseelse, som strider mot lagen, ska den polisanmälas. En regel är "att det som är olagligt ute i samhället är också olagligt inom idrotten".

Det gäller att kunna bedöma ansvarsfrågan och göra en neutral bedömning. Vem i föreningen kan hålla ett sådant samtal? SHF rekommenderar att föreningarna utser ett team av ett par lämpliga personer som utbildas i samtalsmetodik och som blir föreningens "krishanteringsgrupp". Den som blir utsatt ska veta vem eller vilka han/hon ska vända sig till för att få hjälp.

Idrotten är öppen för alla. Behovet av ledare är stort. Det innebär att det finns utrymme för personer som är direkt olämpliga som ledare. Därför är det viktigt att lära, både pojkar och flickor, att om man blir utsatt ska man direkt med kraft säga ifrån. Upphör inte kränkningarna skall man anmäla detta. Efter en ev. anmälan är det föreningens ansvar att vidta de åtgärder som är nödvändiga. Viktigt är att man handlar snabbt och med diskretion. Om ex. en ledare blir anmäld för kränkande särbehandling måste föreningen snabbt ta ställning till om ledaren i fråga skall ta timeout under tiden utredningen pågår.

Ett bra värdegrundsarbete motverkar alla former av kränkande särbehandling

Utbilda

Svenska Handbollförbundets styrelse uppmanar samtliga SDF och handbollföreningar att genomföra en utbildning för aktiva, ledare och föräldrar.

En sådan utbildning skulle kunna genomföras under en kväll, alternativt en lördag/söndag med följande upplägg:

Block 1: Kartläggning
Vad är det för former av kränkningar som kan förekomma inom vår verksamhet?
Vilken roll spelar sociala medier?
Egna och andras erfarenheter?
Vad menar vi med jargong?
Vilken jargong är acceptabel respektive inte acceptabel?

Block 2: Människokunskap
Vad händer med människor som blir utsatta för ett kränkande beteende av kamrater, ledare eller föräldrar?
Vem har tolkningsföreträde?
Vad är innebörden av orden ansvar, tillit och förtroende för?

Block 3: Rutiner
Om något händer, vad gör vi? Omedelbart och på sikt?
Har vi bra rutiner? Är alla medvetna om våra rutiner?
Vem har ansvaret? Det är viktigt att veta hur man skall agera och känna sig trygg med det.
Hur skall vår handlingsplan mot kränkningar se ut?
Vem skall vara kontaktperson/kontaktgrupp?

Svenska Handbollförbundets styrelse uppmanar samtliga SDF och föreningar att:

1. besluta att göra ett värdegrundsarbete.
2. bilda en grupp av ledare, aktiva och föräldrar. Med hjälp av SHF:s policydokument om Kränkande särbehandling, SHF:s etik och moral, diskuterar ni fram vilken värdegrund som skall gälla för SDF:et/föreningen och fastställer en handlinsplan för hur SDF:et/föreningen skall agera utifall något skulle hända..
3. implementera den överenskomna värdegrunden och handlingsplanen hos samtliga medlemmar.
4. styrelsen rekommenderar också att kontakt tas med SISU Idrottsutbildarna som aktivt arbetar med värdegrundsfrågor.
5. på RF:s hemsida finns material att studera liksom på Rädda barnens dito.
   
   
   På Riksidrottsförbundets webbplats finns ytterligare information om trygg idrott Länk till annan webbplats. så att föreningen kan få den kunskap som behövs.