Uppsala HK byggde egna beachplaner - med stöd från Arvsfonden

Med ett växande intresse för beachhandboll tog Uppsala HK saken i egna händer. Genom samarbete med bland annat kommunen, RF-SISU och Allmänna Arvsfonden har föreningen byggt fyra egna beachhandbollsplaner – en satsning som skapar nya möjligheter för både spelare, föreningsliv och spontanidrott.

Idén om beachhandboll i Uppsala är långt ifrån ny. Redan i slutet av 2000-talet väcktes tanken hos dåvarande ordföranden Johan Bring om att starta upp beachverksamhet i föreningen. Med stöd från Sparbanken byggdes en mindre beachplan i Graneberg i södra Uppsala, och 2010 startade föreningen sin beachcup – ett arrangemang som snabbt växte i popularitet.

– Efter några år märkte vi hur stort intresset var, både från våra egna lag och från andra föreningar som ville delta i vår cup. Samtidigt såg vi att beachhandbollen utvecklades och att tävlingsformen allt mer gick mot internationella regler. Då förstod vi att vi behövde fler och större planer, berättar Uppsala HK.

Samarbete avgörande för projektet

När planerna på en egen beachanläggning började ta form stod det snabbt klart att projektet skulle kräva både samarbete och extern finansiering. Under resans gång har Uppsala HK arbetat tillsammans med flera aktörer, bland annat Svenska Handbollsförbundet, Uppsala kommun, RF-SISU, Allmänna Arvsfonden och en lokal byggentreprenör.

En avgörande del i projektet var stödet från Allmänna Arvsfonden och RF:s anläggningsstöd.

– Vi insåg tidigt att vi behövde externa finansiärer för att kunna genomföra projektet på det sätt vi ville. Arvsfonden och RF:s anläggningsstöd blev helt avgörande. Utan det stödet hade vi inte haft möjlighet att bygga planerna.

Föreningen lade mycket tid på att sätta sig in i kriterierna för stöden och hade dialog med både Arvsfonden och RF innan ansökningarna skickades in.

– Vårt viktigaste tips till andra föreningar är att göra läxan ordentligt, läsa på om kriterierna och ha dialog med finansiärerna innan man skickar in sin ansökan.

En lång process tillsammans med kommunen

En annan viktig del i projektet var samarbetet med Uppsala kommun. Den största utmaningen var att hitta en plats där planerna kunde byggas, något som tog tid i en stad där markytor är begränsade.

Under arbetets gång behövde flera olika frågor hanteras, från strandskydd och fornlämningar till ledningar i marken och olika byggnormer.

– Det viktigaste i dialogen med kommunen har varit att båda parter varit lösningsorienterade och haft tålamod genom hela processen.

När en lämplig plats till slut hittades och kommunen beviljade fri nyttjanderätt i elva år kunde projektet ta nästa steg.

Nya möjligheter för spelare och förening

Beachplanerna stod klara under sommaren och har redan börjat göra avtryck i verksamheten. Med fyra planer kan flera lag nu träna samtidigt, vilket skapar nya mötesplatser i föreningen.

– Yngre spelare kan se de äldre spela på nära håll och vice versa. Den klubbkänslan är svår att få till inomhus när lagen tränar på många olika anläggningar.

Den nya anläggningen har också tagits emot positivt av omgivningen, där både närboende och spontanidrottare redan börjat använda planerna.

En del av handbollens anläggningsutveckling

Satsningen i Uppsala är ett exempel på hur föreningar kan utveckla nya spelmiljöer och stärka handbollens förutsättningar lokalt. I takt med att sporten växer behövs också fler och mer varierade anläggningar – något som Handbollförbundet Öst tidigare lyft i arbetet med både kortplan och olika former av anläggningsstöd.

Framåt vill Uppsala HK fortsätta utveckla både sin beachcup och sin lägerverksamhet, och hoppas att anläggningen på sikt även kan användas för större arrangemang.

– Vi ser stora möjligheter framöver och hoppas att planerna kan bli en plats där ännu fler upptäcker beachhandboll.

En aktuell fråga för hela idrotten

Behovet av fler och bättre idrottsanläggningar är en fråga som lyfts i hela idrottsrörelsen. Nyligen beslutade regeringen om en nationell satsning där Riksidrottsförbundet tilldelas 240 miljoner kronor under 2026 för ny- och ombyggnation av idrottsanläggningar.

För handbollsföreningar kan sådana stöd bidra till att utveckla nya tränings- och matchmiljöer – exempelvis kortplaner, beachplaner eller förbättrade hallmiljöer. Uppsala HK:s satsning visar hur föreningar, tillsammans med kommuner och externa finansiärer, kan skapa nya möjligheter för handbollen att växa.

Läs också:
250 miljoner till idrottsanläggningar Öppnas i nytt fönster.